Det är meningen att Astrid och hennes mamma ska vara tillsammans på Spaniensemestern, så klart. Att de ska få tid med varandra och att de ska vandra i bergen, med hjälp av pappas vandringskarta.
Men de har bara precis hunnit ta sig ur taxin, som tagit dem från flygplatsen och upp till den ensligt belägna stugan i bergen, när mamma plötsligt får samtal från jobbet och tvingas åka tillbaka till flygplatsen för att flyga till kontoret. Hon utgår så klart från att Astrid ska följa med, men Astrid vägrar.
Efter mycket övertalning går mamma med på att Astrid ska få stanna i stugan själv över natten, eftersom hon utgår från att hon själv ska komma tillbaka redan nästa dag. Men problemen på mammas jobb drar ut på tiden och Astrid får klara sig själv i stugan dag efter dag, natt efter natt.
Astrid är egentligen inte mörkrädd och hon har inget emot att vara ensam hemma. Men att vara ensam i en lägenhet i stan är en helt annan sak än att vara ensam i en stuga mitt uppe i bergen, i ett land där man inte pratar språket. När Astrid dessutom får veta att sjön som ligger i närheten av stugan tidigare var en dal, som fylldes med vatten och att det då drunknade fem barn, blir det ännu otäckare.
En morgon ser hon våta fotavtryck utanför stugan …
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar