onsdag 23 oktober 2019

Modersmål av Mona Monasar

 
Poeten Mona Monasar har skrivit diktsamlingen Modersmål som är fint illustrerad med svartvita teckningar gjorda av Tova Jertfelt. Illustrationerna gestaltar dikternas stämningar med en direkthet i hur de är målade. Ofta är det ett ensamt ansikte bredvid dikten, ibland ett ensamt landskap. Bland dikterna finns ett tema som på olika sätt berör identitet och språk. Diktjaget berättar om hur det är att vara rasifierad i ett land där det alltid är andra som definierar ens identitet utifrån ofta förutfattade meningar. I dikten Andra generationen skriver Monasar
 
Min lärare säger att jag är svensk
Någon rättar läraren och säger att
jag är andra generationens invandrare
Ni vill bara ha mig här
när jag är som jag är
 
Genom att skriva om det kan diktjaget berätta om vem hen är, utifrån egna premisser. Och det görs med ett direkt språk som också är känsligt. I dikterna finns både ilska och ödmjukhet. Modersmål berör som titeln avslöjar språkets betydelse, vilket språk en talar och vilket språk en förväntas kunna tala. Här finns en sorg efter ett annat språk, det andra språket, som diktjaget blivit beskriver sig ha blivit berövat. Samtidigt är det diktjaget skriver om modersmål flytande, det är aldrig riktigt bestämt för läsaren. Istället öppnar dikterna frågor för läsaren om språk - vad har ett modersmål för betydelse? Men vad som är säkert är att Mona Monasar tar makten över språket i Modersmål, här visar Monasar ett språk som är nära modersmålet, kanske ännu viktigare - nämligen den egna rösten.
 
Ur dikten Sanningen
 
Ta upp pennan
Dikta lögnen
Rista den i sten
Lögnen är sanningen ur våra munnar
När sanningen kväver oss
låt lögnen flöda ut ur dig
Lögnen är sanningen ur våra munnar
När den är ristad i sten kan endast tidens gång avslöja oss
 

fredag 18 oktober 2019

Mellan oss av Sandra Beijer

Författaren och influencern Sandra Beijer har släppt sin tredje ungdomsroman, Mellan oss. I romanen får vi följa huvudkaraktären Minna som precis har börjat sjunde klass. I en inledande del får läsaren reda på att det är ett perfekt tillfälle för Minna att börja om. Hon måste lämna barndomen bakom sig, och träda in i tonåren - vuxenåren? För att uppnå det Minna måste skaffa nya vänner och själv bli någon annan. För att passa in och för att få så mycket social makt som möjligt. Minna skaffar vännerna Milou och Elin, och trots att de gör allt på pappret rätt blir det ändå fel. Någon, säger att Minna har ful frisyr, någon säger att de har konstiga kläder. Det coola gänget på skolan har upptäckt Minna, Milou och Elin och börjar på ett konkret sätt  Har en gått på högstadiet vet en detta - att små, små detaljer av avvikelse alltid läcker igenom, någon ser dessa och då är det kört. Minna, Milou och Elin har varandra, men strävan efter något annat gör att Minna långsamt börjar röra sig bort från sina vänner. Men vad är hon på väg emot?
 
Det här är en finstämd skildring av en ung person som precis börjat på högstadiet - all förvirring, ångest och social press som en kan känna finns med, och den är klockrent berättad med ett poetiskt och ganska vagt språk.
 
 

Berör och förstör i urval av Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar

Att poesi skulle vara mer svårläst än romaner motbevisas i Berör och förstör. Poeten Athena Farrokhzad och författaren Kristofer Folkhammar har gjort ett urval av 79 dikter skrivna av svenskspråkiga poeter. Urvalet av dikterna i samlingen riktar sig främst till unga personer men kan läsas också av vuxna, som nog dikterna från början är skrivna för. Om en nu kan skriva dikter och själv välja mottagare?

De nästan åttio dikterna är uppdelade tematiskt - exempelvis "Vi är som små nallar i helvetet" och "Att allt ändå till sist ska multna". Det är en bred vidd på poeterna som valts ur till diktsamlingen med allt ifrån Tomas Tranströmer till Yolanda Aurora Bohm Ramirez. Variationen av dikterna och olika poeter gör samlingen lekfull och lättillgänglig. Tack vare att olika dikter är tematiskt uppdelade skapar en struktur, jag väljer ut olika teman och läser de därefter.
 
Samlingen är ett perfekt sätt för unga personer att bekanta sig med både äldre och ny poesi på ett lätt sätt utan att för den delen förenkla för mycket för läsaren. Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar har haft respekt för unga personer och litat på att alla ta till sig poesi - oavsett ålder eller läsvana. Jag tycker dessutom att den här lämpar sig utmärkt för högläsning, välja ut några dikter ur den brokiga samlingen och läs högt!
 
 
Här är ett utdrag ur samlingen, en del av en dikt av Linn Hansen:
 
Vad är historia här är historien om henne hon hade byxor.
Vad är historia hon delade med sig det är generöst men är det historia.
Ingen ser en från balkongen det är fakta inte historia.
Det uppstår kärlek det är inte historia det är ekonomi.
Man kan se trevlig ut i veckor innan någon säger åt en att sluta.


 

tisdag 5 mars 2019

Mortal engines - de vandrande städerna

Författare: Philip Reeve


Det är långt fram i tiden och världen har verkligen förändrats gentemot hur vi ser den idag. Städerna är inte längre stationära, utan de rör sig. Man ser på tiden när städerna låg stilla som en barbarisk tid, och det är även så man ser på de städer som inte vill röra sig. Livet för en stad i rörelse är hårt. Det handlar om att äta eller ätas.

Alla städer kämpar för sin överlevnad och för att kunna växa måste städerna “äta upp” mindre städer som sedan plockas isär bit för bit och byggs på den stora staden. London är en av dessa relativt stora städer. Londons invånare kan dock inte ropa hej, det finns ännu större städer ute på jaktmarkerna, och de skulle älska att få sätta tänderna i och montera ner London tills inte ens en sista mutter fanns kvar. Borgmästaren oroar sig inte alltför mycket. Han har en plan för London. En plan som ska göra London mäktigast av alla vandrande städer på jorden.

I London bor historikerlärlingen Tom Natsworthy. Han arbetar i det gamla dammiga muséet och älskar att titta på alla gamla saker. Allra mest beundrar han den stora blåvalen. Historikerna arbetar med att undersöka och minnas alla prylar och mackapärer som användes i världen förr i tiden, när städerna var bofasta. Historikerna har dock inte så mycket att säga till om längre, det är mest ingenjörsgillet som bestämmer det mesta. Däremot finns det en historiker, chefshistorikern, den bästa av dem alla, som har makt. Valentine heter han och han är Toms största idol. Valentine är den historiker som likt en arkeolog åkt världen runt och samlat in massvis med saker från den gamla världen.

En dag får Tom möjlighet att följa med Valentine ner i innanmätet på staden. Där överrumplas de av en tjej som försöker döda Valentine. Hennes ansikte ser förskräckligt ut, det löper ett långt ärr tvärs över, och hon saknar sitt ena öga. Tom går emellan och försvara Valentine men tjejen lyckas fly. Hon springer mot avfallsslussarna och Tom springer tätt bakom. Efter en kort ordväxling där tjejen påtalar för Tom att Valentine inte är den person han utger sig för att vara, väljer hon att hoppa ut genom avfallsslussen istället för att låta sig fångas in. Valentine kommer snart springande och Tom funderar på det tjejen sa. Innan Tom hinner reagera puttar Valentine honom ut i avfallslussen och det här är början på ett fantastiskt men även oerhört farofyllt äventyr för Tom.   

Aednan

Författare: Linnea Axelsson
Aednan är gammal nordsamiska och betyder landet, marken eller jorden. Aednan är ett massivt epos, en krönika där vi följer två samiska familjer och som sträcker sig över tre generationer, från tidigt 1900-tal till nutid. Boken handlar om identitet, tillhörighet och kolonialism. En kolonialism vi i Sverige sällan talar om. Hur samerna, ett folk som vi kallar vår ursprungsbefolkning, kanske den enda ursprungsbefolkning Europa har kvar, genom historien har behandlats, och fortfarande behandlas,  otroligt illa av den svenska makten.

I Aednan får vi bland annat möta Sandra, vars mamma Lise är same. Sandra vill lära sig samiska, Sandra vill stå upp för sitt kulturella arv och vara stolt över vem hon är. Men när hon frågar Lise om minnen och språk så är det som att Lise är blockerad inuti. Lise växte upp på landet, med landet, av landet. Lise blev när hon var sju år skickad till nomadskolan där de förbjöds prata samiska och tvingades bli mer svenska. Lise kan inte, orkar inte, klarar inte av att minnas.

Sandra kämpar. Hon kämpar för samernas rättigheter men också för att själv få uppfattas som same. För vilka kriterier måste man uppfylla för att få kallas för same? Vad är det som gör att man är same?

Arlo Finch i Eldsdalen (del 1)

Författare: John August

Ända sedan Arlos pappa hals över huvud var tvungen att fly landet har Arlo, hans mamma och hans storasyster Jaycee tvingats att flytta runt. De har bott på så många olika ställen att Arlo inte har hunnit att skaffa sig några nära vänner någonstans. Efter att Arlos mamma mist sitt jobb hade de ingen annan utväg än att bosätta sig i Arlos mammas barndomshem, hos morbror Wade.


Varken Arlo eller Jaycee har någonsin träffat morbror Wade och när de kommer fram till det lilla samhället Pine Woods i Colorado och ser Wades hus, blir de något skeptiska till hela flytten. Huset ser inte ut som ett hus överhuvudtaget. Istället är det utslängt i skogsbrynet som “en hög överblivet skräp från riktiga husbyggen”. Morbror Wade är en riktig enstöring, som lever på att stoppa upp döda djur.

Arlo lär sig snart att det är något speciellt med Pine Woods. Något övernaturligt. Han får nya vänner i skolan som övertalar honom att gå med i scouterna. Och i den märkliga scoutkåren börjar Arlo snart lära sig hur magin i Pine Woods fungerar. Men vad Arlo också förstår är att det även finns en annan sorts magi och att han av någon anledning har en viktig roll att spela.

Minoo och vinterskeppet

Författare: Anna Ehring
Minoo och hennes familj väntar besked från migrationsverket om de ska få stanna i Sverige eller inte. De har väntat länge och när som helst kan brevet dimpa ner genom brevlådan. Familjen försöker leva ett så vanligt liv som möjligt, Minoo och lillebrorsan Mirza går i skolan såklart, men Minoo är orolig för mamma och pappa som oroar sig mycket inför beskedet.


En dag ska Minoo passa Mirza när föräldrarna måste jobba kväll. När de kommer hem från skolan ligger det ett tjockt kuvert på hallmattan. Brevet har kommit! Paniken växer inuti Minoo när hon ser brevet, hon reagerar instinktivt och drar med sig Mirza och springer ut igen. Ut och iväg från lägenheten, iväg från beskedet.


Av en slump hamnar Minoo och Mirza på en av Mirzas favoritplatser - hamnen. Han vet att han inte får lov att vara där, men smyger ibland ner dit ändå för att titta på de stora skeppen som lägger till. När Minoo har lugnat ner sig efter språngmarschen berättar Mirza att han har sett jultomten på en av båtarna och innan Minoo hinner säga pip så har Mirza ålat sig under avspärrningarna och klättrat ombord på en båt. Minoo ser ingen annan utväg än att följa efter honom för att få honom att komma tillbaka.


Innan de vet ordet av så har skeppet kastat loss och lättat ankar. De driver ut från hamnen ut mot öppet hav. Hur ska Minoo lyckas ta dem ur den här knipan? Och är det verkligen jultomten som arbetar på båten och vad kommer besättningen att säga när de upptäcker två unga fripassagerare?