torsdag 14 september 2017

Saker ingen ser


Författare: Anna Ahlund


Ett oväntat bra år.
Året vi får följa vännerna Yodit, Fride, Johannes och Sebastian. De går andra året på estetiska programmet på den fiktiva skolan Sibylla allmänestetiska läroverk, Byllis, och vi får följa deras vardag.
Yodit är ny i gemenskapen och tillbringar mycket tid med att fundera om hon verkligen anses vara en i gänget. Hon är eftertänksam, läser mycket, och älskar att måla. Om hon till en början verkar vara blyg och tillbakadragen är det som att vrida på en kran när hon målar - spontant, färgstarkt och närvarande.
Fride har platåskor och axelvaddstjock pälskappa, second hand-shoppade kläder. Alla vänder sig om när Fride går förbi. Hen är färgstark, tar plats. Ser gärna film endast för kostymernas skull. Och vet precis hur Miriam vill bli smekt.
Johannes. Han har ett allvar djupt inom sig som speglas på utsidan. Vem kan komma Johannes nära? Johannes målar fantastiskt bra. När han väl målar. Mestadels lyser duken vit och tom. Annan fakta om Johannes? Han är piercad i läppen vilket kommer att spela en viss roll under året som går. Han går ofta omvägen förbi kyrkogården för att besöka en grav.
Sist men inte minst så har vi Sebastian. Han är en person som är svår att motstå, en person som kommer undan med vad som helst för att när han ler mot en under sin bruna lugg får en att känna sig alldeles utvald, alldeles speciell. Sebastian älskar Håkan Hellström, men lägger alldeles för lite tid på att öva in andra låtar på gitarren. Det är med Sebastian som berättelsen börjar. Det är med Sebastian som berättelsen slutar. För det är Sebastian som där vid nyårskyssen avger det där nyårslöftet som ska räcka hela året. Det där nyårslöftet som försätter honom i så många underliga situationer.
Det finns stunder då Sebastian verkligen älskar det där nyårslöftet, det finns stunder då han önskar att det aldrig uttalades högt. Och kanske gör löftet under året honom lite klokare, lite mer mogen. Jag vill tro det i alla fall.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar