Aednan

Författare: Linnea Axelsson

Aednan är gammal nordsamiska och betyder landet, marken eller jorden. Aednan är ett massivt epos, en krönika där vi följer två samiska familjer och som sträcker sig över tre generationer, från tidigt 1900-tal till nutid. Boken handlar om identitet, tillhörighet och kolonialism. En kolonialism vi i Sverige sällan talar om. Hur samerna, ett folk som vi kallar vår ursprungsbefolkning, kanske den enda ursprungsbefolkning Europa har kvar, genom historien har behandlats, och fortfarande behandlas,  otroligt illa av den svenska makten.

I Aednan får vi bland annat möta Sandra, vars mamma Lise är same. Sandra vill lära sig samiska, Sandra vill stå upp för sitt kulturella arv och vara stolt över vem hon är. Men när hon frågar Lise om minnen och språk så är det som att Lise är blockerad inuti. Lise växte upp på landet, med landet, av landet. Lise blev när hon var sju år skickad till nomadskolan där de förbjöds prata samiska och tvingades bli mer svenska. Lise kan inte, orkar inte, klarar inte av att minnas.

Sandra kämpar. Hon kämpar för samernas rättigheter men också för att själv få uppfattas som same. För vilka kriterier måste man uppfylla för att få kallas för same? Vad är det som gör att man är same?