När Nypons farmor dör, dör också hans tro på livet. Han har alltid tänkt att det finns en Livets Lag som säger att saker och ting ordnar sig. Allt blir bra, förr eller senare. Men farmor är död och kommer inte tillbaka och Nypons inser att livet inte är en film med lyckligt slut. Allt känns plötsligt meningslöst, inte minst skolan och valet till gymnasiet. Nypon tänker att han behöver starta om sitt liv, återställa fabriksinställningarna.
Efter tjat från bästisen Matti släpar sig Nypon upp ur sängen och går på gymnasiemässan för de som ännu inte har bestämt sig. Där får han syn på Ramona. En tjej med mörka fina ögon och spretigt hår. Tydligen går hon i 9B och har gjort det hela terminen, men Nypon har inte lagt märke till henne tidigare. Nu gör han det. Han blir förälskad.
Även om Ramona har en pojkvän, en stark, cool, tatuerad två år äldre pojkvän som inte blir helt stum och säger dumma grejer när han pratar med henne, så återfår Nypons värld sakta lite mening när Ramona kommer in i den. Men allt är krångligt. Han råkar hångla med Frida på en fest och han förföljs av osynliga Hanna som vill att han ska rädda henne från hennes miserabla liv. Hur ska han orka det, han som bara precis har börjat leva igen själv? Måste han ta ansvar för självmordsbenägna tjejer också? Kan det inte ordna sig i alla fall? Nej, livet är inte en film med lyckligt slut. Saker ordnar sig inte av sig självt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar