Författare: Maja Lunde |
Amalie lever ett på ytan perfekt liv, hon har allt: utseende, pengar, perfekta pojkvännen och talang för att dansa. Hennes dagar går ut på att dansa, plugga, shoppa och hänga med sina vänner vid sin stora pool. Inuti är det dock någonting som skaver. Man förstår ganska fort att hennes relation med sin mamma är komplicerad och kanske till och med obefintlig. Amalie har svårt att hitta kärnan i sig själv, och definierar sig därför genom ytliga faktorer.
Men en dag rasar även den perfekta ytan samman. Det visar sig att Amalies pappas företag är satt i konkurs, kronofogden mäter ut deras superlyxiga överklassvilla och Amalie och hennes pappa tvingas flytta ut utanför Oslo, till förorten, till en liten, sunkig hyreslägenhet. Det är bara tillfälligt säger hennes pappa, men Amalie inser snart att han inte berättar hela sanningen. Amalie skäms. Hon skäms för sin pappa och hon skäms för deras situation. Därför vågar hon inte heller berätta för sina vänner om vad som har hänt, och låter dem tro att allt är som vanligt.
En eftermiddag när hon ska slänga soporna så ser hon en tjej komma ridande på en häst. Hon följer efter dem en bit och plötsligt är hon i en helt annan värld än vid betongförortens vanliga höghus. Musik strålar ut genom fönstret på en samlingslokal och när hon smyger fram och kikar in slås hon av beundran för vad hon ser.
Mikael, killen från tunnelbanan, dansar i perfekt synk med musiken. Han improviserar men med ett flyt och en rytm i kroppen som får Amalie att rysa. När han sedan går över till att dansa modern dans ser hon att han inte är lika erfaren. Han går upp i en piruett, men misslyckas med att sätta den, gång på gång.
Kanske kan Amalie hjälpa Mikael att klara piruetten? Men vågar hon vara ärlig mot sig själv och sina vänner om vem hon är? Och vad vill hon egentligen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar