Lena lever i en värld där kärlek är klassad som en sjukdom. Alla artonåringar genomgår en behandling som gör dem immuna mot inte bara förälskelse och kärlek utan även mot andra starka känslor, som sorg och längtan. Det är förenat med fara att genomgå behandlingen innan man fyller arton och för att skydda de yngre mot sjukdomen hålls killar och tjejer så separerade som möjligt. All otillbörlig kontakt mellan könen, även enkla samtal, är strängeligen förbjuden.
Lena lever med sin faster och hennes familj. Hennes far dog när hon var väldigt liten och hennes mamma tog livet av sig när Lena var nio år. Hon hade genomgått behandlingen tre gånger utan att det lyckades och sjukdomen drev henne i döden, berättade de för Lena. Lena är rädd att mammas dåliga gener ska finnas i henne också. Hon räknar dagarna till sin egen behandling. När man har blivit botad behöver man inte oroa sig för otäcka minnen, mardrömmar, starka känslor, ilska, bråk. Tillvaron är lugn och behaglig.
Men så träffar Lena Alex och hennes värld vänds upp och ner. Hon förstår snart att hon smittats av sjukdomen och att hon uppfyller alla symptom på det första sjukdomsstadiet, förvirring, tankspridhet, lyckokänslor, minskad aptit, koncentrationssvårigheter osv, men hon inser också att hon gillar det. Alex får henne att se andra delar av tillvaron, får henne att inse att samfundet styr människorna med total kontroll och begränsar deras tillvaro fullkomligt. Alla överträdelser mot de stränga reglerna straffas med döden eller något ännu värre. Människorna lever i ett fängelse och behandlingen gör dem till viljelösa och känslolösa zombies. Men det finns folk som lever på annat sätt, de som kallas de ogiltiga. Alex är en av dem. Det är extremt farligt för Lena och Alex att träffas och dagen för Lenas behandling närmar sig obevekligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar